Jantelagen är egentligen en bunt härskartekniker för att
förminska och förtrycka den som sticker ut. Vilka drivkrafter finns hos den som
tar till sig allt detta, kan man fråga sig?
Jag tror det handlar om en
spegling av ett eget upplevt misslyckande:
"Jag är en usel man men ingen ska
våga tala om det för mig och jag kommer till varje pris att kämpa för det. Min
metod blir att förminska och förtrycka alla som jag anser försöker vara bättre
än mig. De är mina fiender. De som spelar med mig och inte visar att de är
bättre än mig och som bekräftar och förstärker min förmåga att förminska och
förtrycka är mina lierade vänner. Vi skapar en egen identitet baserad på att
vara mot alla som gör sig märkvärdiga. Vi är bäst på att vara sämst."
Den här beskrivningen drar saken till sin spets. Men inom många av oss
finns en rädsla att bli passerad och nerskjutsad i hierarkin. Manlig janteism
handlar ofta om att angripa andras påstådda duktighet och märkvärdighet.
Kvinnlig janteism handlar ofta om att angripa andras brist på anpassning.
I en
blogg skriver
min vän
Birgitta Granström mycket
bra om hur vi kan använda känslor av avundsjuka och missunsamhet till vår
fördel.
Avundsjuka och missunsamhet är en form
av rädslor. Rädslor är en del av vårt undermedvetna och är som delar av oss
själva. Det finns en mängd tekniker att jobba med rädslor. Ett sätt är att
synliggöra dem och lära känna dem och förstå att rädslorna är ett symptom på
frustration - att vi saknar något vi eftertraktar. Detta "något" ger
oss nyckeln till vad som driver oss och ger oss energi. Att bejaka rädslorna på
detta sätt är ett utmärkt sätt att börja sin resa mot ett bättre och mer
utvecklande liv.
Det är bättre att bejaka rädslorna än
att trycka undan dem.
I rädslorna finns nycklar till utveckling och ett inre
mirakel. Bli nte rädd för dina rädslor utan
Let a Miracle Begin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar